kansasfamiljen


Jag- en svensk stel pensionär…
maj 23, 2012, 2:51 f m
Filed under: Uncategorized

…ja det var i alla fall så det kändes när jag äntligen skulle våga mig på ett pass på gymmet. Jag fick ju ta det som passade barnens vaken/mat/nöjdtider och det blev då ”Jam”. Valter på barnpassningen, Antonia på barngymnastiken (hon är mycket nöjd med att få hoppa studsmatta och dansa med de andra barnen) och jag i väntan på att bli något mer vältränad. (För visst är det väl något man väntar in?). Jag försökte låtsas som att jag var lugn och brukar gå på såna här ”tillställningar”. En fruktansvärt vältränad tjej i hiphopstil drog sedan igång och trots att det var första veckan för just de här rörelserna och hon därför förklarade allt noggrant har mina armar och ben aldrig rört sig mer fel. Att tänka okordinerad sprattelgubbe skulle vara för positiv beskrivning av mig. Tack och lov för dessa vänliga, glada amerikaner som skapar en härlig stämning trots konstanta felsteg. Inte ens mellan rörelserna när man i Sverige skulle gjort något typ ”jogga på stället” kunde jag stegen. Hon sa att vi skulle koppla av med några salsasteg. Jag kopplar nog genetiskt bäst av med vals kan man säga. Hennes tempo var dessutom så högt att jag inte ens hann med att veta vart jag skulle kolla för att få in åtminstone benrörelserna.

Trots allt detta gillade jag både henne för att hon var så skön och rolig utan divalater och musiken som är så långt ifrån allt jag någonsin lyssnat på. Det är bra att gå utanför sin bekvämlighetszon. Jag känner mig ganska nöjd med mig själv just nu.

Christian hälsar att han sedan igår tar hand om två sommarjobbare vars handledare åkt på annat jobbuppdrag och i övrigt försöker få igång det han skall jobba med dessa 7 månader. Han hinner dessutom med att äta sig igenom stans samtliga lunchrestauranger om han fortsätter i den här takten eftersom jobbet äter ute de flesta dagarna. Det har varit ganska lugnt på jobbfronten vilket har passat bra så här i början då det finns mycket praktiskt som behöver ordnas. Det är relativt lätt att komma in i det amerikanska samhället om man bara har visum men det är mängder med blanketter som skall fyllas i gällande det mesta man kan tänka sig.

Annonser

1 kommentar so far
Lämna en kommentar

Heja, heja! Tänk vad härligt att få bjuda på ett gott skratt så enkelt, bara genom att vara sig själv dvs en stel svensk pensionär i 30-årsåldern. Du är inte ensam som du vet, en del kan ju roa på gym-genomgång bara vara sig själva av samma anledning fast nästan 10 (!) år yngre. Heja oss. Jag ska träna idag.

Kommentar av Sara




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: